Flicka läser bok iklädd rutig klänning, hon sitter på en sten på en strand med många stenar.

Klimat ABC

09.12.2019 kl. 11:12
Koll på geoengineering, utsläppsrätter och COP23? Använd begrepp rätt med hjälp av vår ordlista.

Antropocen = Den tid vi lever i, då jorden påverkas av människans aktiviteter. Storskaligt jordbruk och industrialisering har satt så stora spår att vi även kan prata om ”antropogena utsläpp”, dvs. utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen utan mänsklig påverkan. Antropocen efterföljer holocen, tiden före vår senaste istid för 11 500 år sedan.

CBDR = En av huvudprinciperna i klimatkonventionen (UNFCCC) är ”Common But Differentiated Responsibility”. På svenska ungefär ”delat, men olika, ansvar”. Tanken är att alla länder har ett ansvar att göra något åt klimatförändringarna (ett delat ansvar), men ansvaret är olika stort.

Cirkulär ekonomi = Ett populärt begrepp som motvikt till dagens linjära ekonomi. Kretsloppet står i huvudrollen. Avfall ska inte uppstå, återanvändning och återvinning ska minimera resursutnyttjandet och en sak bör användas av flera personer.

COP23 = Ett klimatmöte som hölls i Tyskland 2017 om Parisavtalets genomförande. Resultatet inkluderar bl.a. en åtgärdsplan för jämställdhet, för att stärka kvinnors deltagande i förhandlingarna.

Delningsekonomi = Handlar om att vi lånar, hyr och delar med oss av resurser i stället för att äga, och därmed minskar våra kolfotspår. Alla parter i handeln är likvärdiga. Exempel är tjänster som Drivenow, stadscyklar och att Odet lånar ut borr och symaskiner.

Flygbränsleskatt = Flygbränsle beskattas inte, i motsats till bränsle för trafik på vägar och vatten.  Ett undantag är Sverige, där det vanligaste bränslet för luftfartyg år 2008 belastades med en skatt på 6,02 kr per liter.

Flygskatt = Det har pratats om att flygskatt borde införas. Flygresor belastar miljön, eftersom flygplan drivs nästan uteslutande med fossila bränslen och utsläppet sker på hög höjd. Flygskatt infördes i Sverige 2018 och även andra länder har prövat.

Fossila bränslen = Bränslen som bildats under hundratusentals år av gammalt organiskt material. Exempel är olja, naturgas och kol. Det har tagit mycket lång tid för de fossila bränslena att bildas men vi ”eldar upp dem” i en rasande fart. När vi använder dem i fordon och industrin frigörs koldioxid.

Förnybar energi = Energi som i motsats till fossila bränslen inte tar slut, inte tillför koldioxid i atmosfären och inte ökar den globala uppvärmningen. Exempel är vindkraft, bioenergi och solenergi.

De globala målen för hållbar utveckling = FN har satt upp 17 globala mål om hållbar utveckling för hela världen. De handlar framför allt om att alla människor ska kunna leva goda liv, både ekonomiskt och socialt i en miljömässigt hållbar värld. Jämställdhet ingår på plats 5. Målen går under olika namn, bl.a. Agenda 2030, som är namnet på vägen fram till år 2030, då målen skall nås. FN:s Kvinnokommission (CSW) vill att Agenda 2030 genomförs på ett genusmedvetet sätt. Svenska Kvinnoförbundet vill att Agenda 2030 genomförs både nationellt och i det internationella samarbetet.

Global uppvärmning = Den temperaturökning på jorden som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Uppvärmningen beror i sin tur på växthuseffekten. Jordens temperatur varierar naturligt, men sedan några hundra år tillbaka har medeltemperaturen höjts mer än den tidigare gjort. Om utsläppen fortsätter kommer temperaturen också att fortsätta att stiga.

Jämställdhetsperspektiv i klimat- och hållbarhetspolitiken = Klimatförändringar som torka och storm slår hårt mot kvinnor som lever i fattigdom. Kvinnor är ofta huvudansvariga för jordbruksarbetet och familjens livsmedelstrygghet. Kvinnor kan därför bidra med viktiga perspektiv och lösningar för att anpassa oss till och begränsa klimatförändringen. Länder med större jämställdhet får en snabbare och mer hållbar utveckling. Rättvis klimatpolitik gynnar utvecklingen i alla länder, också jämställdheten.  

Klimatförändring = Den globala uppvärmning som orsakas av ökad mängd koldioxid, metan och andra växthusgaser i atmosfären. Den mest betydande växthusgasen är koldioxid.

Koldioxid (CO2) = En färglös och luktfri gas med en svagt sur smak. Gasen förekommer i vår atmosfär men halten kan vara dubbelt större i storstäder, på industriområden, vid trafikleder etc. med mycket utsläpp. CO2 bildas framför allt vid förbränning av olja, naturgas, biobränsle m.m., men även djur och människor producerar CO2.

Klimatkompensera = Handlar om att minska skadan av handlingar som vi inte kan eller vill låta bli. Utsläpp av koldioxid kompenseras med minskade utsläpp någon annanstans. Kritiker kan kalla det att ”köpa sig fri” för att få fortsätta bränna fossila bränslen som förut.

Klimatkonventionen (UNFCCC) = Är United Nations Framework Convention on Climate Change, förkortat UNFCCC, ett internationellt avtal från 1992, bindande för de länder som skrivit under. Dess mål är att ”stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt”. För att nå målen med planen undertecknades ”Parisavtalet” år 2015, som bl.a. innefattar att hålla uppvärmningen under 2 grader, men helst under 1,5 grader.

Klimatmanipulering = Även kallad geoengineering handlar om storskaliga tekniska lösningar som minskar växthuseffekten (konsekvensen) men inte gör något åt grundproblemet: utsläppen. Exempel är att reflektera ut solens värme i rymden och göda haven så att de ska kunna ta upp mer koldioxid.

Klimatneutral = Innebär att en produkt, en verksamhet, en person eller ett land inte påverkar klimatet, dvs. inte ger upphov till några utsläpp av växthusgaser.

Kolfotspår = Handlar om att räkna ut hur mycket en person, en tjänst eller en aktivitet under sin livstid belastar klimatet.  Alla växthusgaser som frigörs räknas om så de motsvarar koldioxid (CO2), och kolfotspåret anges som kilogram koldioxidekvivalenter (kg CO2 e).

Kolsänka = Är en samling som minskar mängden koldioxid i atmosfären, t.ex. skog och hav, där de växande träden eller planktonen i vattnet använder kol. Sänkan är motsatsen till den kol som grävs upp och förbränns. Det är mycket svårt att beräkna hur mycket kol som binds i s.k. ”sänkor” av träd och andra växter.

Konsumtionsbaserade utsläpp = Handlar om att beräkna utsläpp utan geografisk förankring. Vanligen räknar vi utsläpp inom ett land men tar inte i betraktande de utsläpp som varor som färdas över landsgränserna gett upphov till.

Negativa utsläpp = Betyder att på något sätt samla in eller ta hand om koldioxid som redan finns i luften, lagra den i marken eller omvandla den. Resultatet är minskad mängd koldioxid i atmosfären.

Utsläppsrätt = Rätten att släppa ut en gas som är farlig för klimatet, oftast koldioxid. Utsläppsrätter kan köpas och säljas. Utsläppsrätter används i EU och det finns även ett FN-system för utsläppsrätter.

 

Källor/läs mera:

www.naturochmiljo.fi

www.klimatordlista.se

Svenska Kvinnoförbundets mål för regeringsperioden 2019-2023 (2019)

Listan är sammanställd av Fredrika Biström 2019