Det är inte bara en god sak att utrikespolitiken den senaste tiden varit så i fokus, tyvärr, säger Eva Biaudet som sitter vid sitt skrivbord i riksdagen. Hon fortsätter, vi har haft många katastrofer bara det senaste året, som Rysslands krig i Ukraina och det plötsliga avslutandet av krishanteringsuppdraget i Afghanistan. Vi har upploppen i Iran som visserligen är ett positivt fenomen och ett uttryck för människors styrka att det med risk för livet demonstreras mot förtrycket mot kvinnor. Behandlingen av demonstranterna som på gator och torg slänger huvuddukar och öppet ställer sig mot en regim som förtryckt och förgripit sig på kvinnor i åratal är väldigt oroväckande och det är svårt att veta var det hela ska sluta.
Vidare har vi det senaste året, såsom alla förstår, jobbat grundligt med Nato frågan. Nato diskussionen har hittills helt naturligt främst handlat om det hårda försvaret. Det som skall avskräcka Putin att komma på iden att försöka anfalla militärt. Under mina många år i utrikesutskottet har det varit en viktig lärdom för mig, att det är just generalerna själva som är de första som vill framhäva och påminna att militären inte ensamt kan skapa fred. Inte ens i sk traditionella fredsbevarande uppdrag. De som på nära håll varit med i krig de bär inga romantiska ideer om att härska med våld. Det här har bekräftat mina egna tankar kring det nödvändiga arbetet för säkerhet i ett brett perspektiv.
Naturligtvis behövs ett försvar, det ser vi t.ex. i Ukraina i dag, men det behövs också mycket, mycket mer. Att värna om demokratin betyder också att man ett ansvar för freden. Man behöver konstant arbeta för att främja jämlikhet och jämställdhet och respekten för mänskliga rättigheter.Där folk kan känna att de blir hörda och rättvist behandlade bygger man tillit och tro på framtiden.
Politik är inte bara ett ämne, ekonomi eller utrikespolitik. Finlands och Nordens välfärd har länge byggt på att vi förstått att man måste ta hand om alla områden parallellt, så också i fråga om fred och försvar. Det är det vi talar om då vi säger hållbar utveckling.
Ett exempel på det motsatta minns jag förra riksdagsperioden, då vi besökte Turkiet och vi i princip blev utskällda för att vi är så jämställda i Finland. På något sätt upplever de att vår jämställdhet hotar deras patriarkala samhälle och att det kunde vara ideer som smittar av sig. Det finns många länder som vill hålla ett avstånd till den västerländska “människorättsidén”, där kvinnornas ställning är fri och inte mera underställd mannens.
Om man kan behandla kvinnorna i ett land, hälften av befolkningen dåligt, är det ofta självklart att andra folkgrupper i landet förtrycks, säger Eva.
"Man måste kunna se människor. Likvärdighet handlar inte om att vi är lika, utan alla ska få vara lika delaktiga och fria, att alla får vara människa på sitt sätt."
Jag har aldrig hört om att man först skulle behandla små minoriteter bra och sedan lyfta kvinnornas jämställdhet, det är alltid tvärtom. Därför handlar feminism på sätt och vis om att bredda synen för alla som inte föds med samma möjligheter. Man måste kunna se människor. Likvärdighet handlar inte om att vi är lika, utan alla ska få vara lika delaktiga och fria, att alla får vara människa på sitt sätt.
Eva Biaudet, Riksdagsledamot, 62 år
Stunden då jag träffade Hillary Clinton/Då jag fick min studenthatt
Kvotering i styrelser / Anonyma ansökningsprocesser
Ränteavdrag/Högre elstöd
Hemvårdsstöd/Fler dagisplatser
Pasha/Memma
Påverka med plånboken / Kommentera på nätet
Metro till Sibbo/Stadsjokern
Omskola folk fort / Flytta över landsgränserna
Intresserad av jämställdhet på svenska i Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.