– AI kan ta hand om det som stjäl tid från kommunikationen, säger Nora.
Att leta fram uppgifter ur journaler, sammanställa helhetsbilder och dokumentera vårdbesök kräver mycket administrativt arbete. Det betyder ofta att blicken fastnar på datorskärmen i stället för på patienten.
Grotenfelt ser stora möjligheter i att låta AI effektivisera dessa processer. Redan nu matchar exempelvis Duodecim anteckningar i patientjournaler med rekommendationerna i God medicinsk praxis. Om matchningen kunde breddas till fler informationskällor, som beslut, anteckningar och patientens egna beskrivningar kunde bilden av vårdbehovet bli ännu mer exakt.
Hon tror också att tekniken kan bidra med praktiska stöd, som påminnelser, smartare tidsbokning och automatiska sammanfattningar som alla kan förstå.
– AI kunde fungera som vårdpersonalens sekreterare. Vi kan spara tid i det långa loppet, förkorta vårdköerna och stärka personalens ork. Samtidigt får patienten snabbare rätt vård på rätt nivå, säger hon.
AI:s potential väcker också frågor: Kan kvinnosjukdomar upptäckas tidigare? Kan personer som lever i våldsamma relationer identifieras utan att de själva berättar?
– Det är svårt att säga säkert, förklarar Grotenfelt. Men tidsbesparingen i pappersarbetet ger mer utrymme för det mänskliga bemötandet, som kan vara avgörande.
Hon påminner om att AI har en fördel i sin förmåga att analysera enorma datamängder utan förutfattade meningar, så länge det finns tillgång till riktig och tillräcklig mängd fakta. Maskinen kan upptäcka samband som läkaren kanske inte tänker på i stunden.
– AI kan säga: ”Har du tänkt på det här?” och påminna oss att se utanför boxen, säger Grotenfelt.
Utmaningarna är dock tydliga. Patientjournaler är sekretessbelagda, och inte ens läkare har alltid tillgång till all relevant information. Brandväggar mellan sjukvård, psykvård och missbruksvård kan försvåra helhetsbilden och dölja viktiga mönster, till exempel tecken på våld i hemmet.
Grotenfelt lyfter också fram klimakteriet som ett exempel på hur svårt det kan vara att fastställa orsaken till symptom. Hormonförändringar kan likna många andra tillstånd.
– Men vi kommer redan långt om dokumentationen och informationssökningen kunde ske snabbare. Då får experten mer tid att prata med klienten, säger hon.
Nu riskerar läkare behöva jobba övertid om inte anteckningarna skrivs under själva besöket, medan patienten sitter där i rummet.
Intervju: Fredrika Biström
Läs mer om Helsingfors budget 2026 på stadens hemsida:
Intresserad av jämställdhet på svenska i Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.