Vad är det som på riktigt gör oss lyckliga?

idag kl. 11:06
När medier rapporterar att Finland är ”världens lyckligaste land” (t.ex. enligt World Happiness Report) baseras det på stora internationella undersökningar som mäter faktorer som socialt stöd, förväntad livslängd, frihet att göra livsval, upplevd korruption och hur mycket pengar ett land tjänar per invånare.

Det ger en bred bild av hur människor i olika länder upplever sitt liv, men fångar inte alla aspekter av människors verklighet. Detta gör det svårt att fånga upp problem som drabbar specifika grupper, som till exempel kvinnor som lever med eller har upplevt våld i nära relationer.

Vad kan vi då göra för att Finland på riktigt ska vara det lyckligaste landet för alla invånare?

Genom att stärka gemenskaper stärker vi människors trygghet, röst och handlingsutrymme. Det flyttar fokus från att individer ska ”klara sig själva” till att samhället gemensamt tar ansvar. Vändagen är för mig en viktig påminnelse om just detta: att det är våra relationer som gör livet meningsfullt. Choklad och rosor är härligt, men i längden mår vi bäst av gemenskaper där vi blir sedda och hörda.

En starkare gemenskap kan spela en avgörande roll i att förebygga och minska till exempel våld samt öka tryggheten i samhället, särskilt för grupper som kvinnor och minoriteter.  Våld och exkludering uppstår sällan isolerat, utan hänger samman med maktstrukturer, social ojämlikhet och bristande tillit mellan människor och institutioner. Hur trygga de mest utsatta grupperna är säger mycket om hur väl ett samhälle fungerar i stort.

Ur mäns perspektiv är våld ofta kopplat till isolering, psykisk ohälsa och snäva normer kring manlighet. Trygga gemenskaper kan erbjuda relationer där män blir sedda, hörda och bekräftade utan att behöva leva upp till destruktiva ideal.

För kvinnor innebär starka gemenskaper ökad trygghet både i vardagen och i situationer där våld eller trakasserier förekommer. När det finns fungerande sociala nätverk blir det lättare att dela erfarenheter, söka stöd och bli trodd. Gemenskap motverkar normalisering av våld mot kvinnor genom att tydliggöra gränser  och skapa kollektiva normer där övergrepp inte accepteras eller tystas ner.

För minoritetsgrupper är gemenskap särskilt viktig i ett samhälle där rasism ofta är strukturell, subtil och osynliggjord. Diskriminering, hatbrott och vardagsrasism skapar otrygghet och psykisk belastning, även i länder som i internationella jämförelser rankas högt vad gäller lycka och välfärd.

Gemenskap har dessutom en normskapande funktion. I miljöer där människor känner ansvar för varandra finns större beredskap att ingripa vid våld, sexism eller rasistiska uttryck. Det sociala sammanhanget kan därmed fungera förebyggande genom att flytta fokus från individens skuld till samhällets gemensamma ansvar.

Starka gemenskaper minskar våld, ökar jämlikhet och skapar en grogrund för lycka och ett meningsfullt liv för alla.

Gabriela Langinauer, Sakkunnig inom mental välbefinnande, medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs

Intresserad av jämställdhet på svenska i Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.

Fredrika Biström