Våra motioner 2024

13.06.2024 kl. 11:59
Tre av Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs motioner behandlas på SFP:s partidag 2024.

1. Kvinnan kan inte behandlas som ett undantag inom medicin

En stor del av de mediciner vi har på marknaden är enbart testade på kroppar med manlig fysiologi och metabolism. Eventuella specifika symptom eller biverkningar hos kvinnor måste undersökas i lika hög grad som hos män. När vi delar upp människor i två grupper enligt biologiskt kön (man och kvinna), även om könstillhörighet är mycket mer mångfacetterat, ser vi att kroppens fysiologi har stor betydelse inom medicinsk behandling. Hormoner, kroppsuppbyggnad och andelen fett i förhållande till muskelmassa påverkar oss.

Följande påstående har verifierats: Könsbundna skillnader har noterats i varje vävnad och organsystem i människokroppen. Exempelvis hjärtats grundläggande mekaniska funktion och lungornas kapacitet har olikheter.

Vi måste komma bort från ett synsätt där manskroppen är normen.  Den vita manskroppen med en viss vikt har ofta fått representera hela världens befolkning. Doseringen som vi följer kan därför bli felaktig för många. Det finns teorier om att de starkare biverkningar kvinnor kan få i allmänhet beror på detta. Att få ett brett sampel i basforskningen och den kliniska testningen är inte omöjligt. Ett brett sampel gäller inte endast kön utan också etnicitet (geografiskt sett) och ålder. Det gör vården mera jämställd och trygg.

Kvinnokroppen bör också representeras som norm inom utbildning (t.ex. vid anatomiska beskrivningar), inom förebyggande arbete (t.ex. om det behövs olika sorters vaccin för kvinnor och män). Om det vid testning finns en rädsla för att skada fostret hos kvinnor, som ännu inte vet att de är gravida, går det att utföra graviditetstest på förhand. Mycket har redan blivit bättre och utvecklingen går åt rätt håll. Men vi måste se till att utvecklingen inte stannar upp eller skapar en falsk trygghet.

 

Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs motioner som gick vidare som Svenska Kvinnoförbundets propositioner till partidagen:

  • att medicinsk forskning i Finland görs så att resultaten är lika relevanta för alla.
  • att myndighetslov för kliniska läkemedelstester för nya läkemedel beviljas endast om forskningsplanen tar hänsyn till biologiska skillnader mellan män och kvinnor samt andra variabler som etnicitet, ålder och ett representativt antal deltagare för det specifika läkemedlet.
  • att försäljningstillstånd för nya läkemedel beviljas endast om skillnader i effekt och risk mellan kvinnor och män tydligt beskrivs i bipacksedeln. Dosering, biverkningar och användningsområde anges baserat på hur läkemedlet påverkar både män och kvinnor.
  • att ett kontinuerligt arbete görs för att bevaka och främja utvecklingen av läkemedel och medicinsk forskning som tar kvinnors och eventuellt andra relevanta gruppers fysiologi i beaktande.
  • att potentiella risker för fertila kvinnor beaktas och att det tas hänsyn till reproduktiv hälsa vid genomförandet av läkemedelstester.

 

2. Samhället bör stöda delat föräldraskap i familjer med växelvis boende barn

Efter en separation är det viktigt att föräldraskapet fortsätter för att trygga barnens bästa. Idag är det många som kommer överens sinsemellan att barnet bor växelvis (minst 40% av tiden) hos båda föräldrarna, när båda föräldrarna är kapabla att ta hand om barnet och det ses som barnets bästa. Ett avtalat system är avgörande för att relationerna kan bestå.

Lagstiftningen bör vara anpassad för de verkliga situationerna som uppstår. I nuläget släpar lagen efter och sätter käppar i hjulet för föräldrar som väljer växelvis boende. Det går inte att anteckna båda föräldrarnas hem som barnets officiella hem. Det är inte heller möjligt att dela på barnbidraget eller lyfta bostadsbidrag på två olika adresser. Barn som går i skola har bara rätt till skolskjuts från en adress, även om hen bor veckovis hos båda föräldrarna på olika adresser.

Problem kan även uppstå i barnets rätt till hälsovård. I en tidigare motion krävde vi att båda föräldrarna, på olika adresser, har rätt till bostadsbidrag. Då lagen inte stöder delat föräldraskap uppstår onödiga konflikter om praktiska arrangemang och grälen belastar hela familjen. Det är viktigt att de praktiska arrangemangen och kostnaderna inte hindrar par att separera. I synnerhet kvinnor med lägre inkomst väljer för ofta att stanna i dysfunktionella parrelationer av ekonomiska skäl. Vi vill värna om ett jämställt föräldraskap både i parrelationer och efter separationer, så att ansvaret och kostnaderna för barnen fördelas jämt mellan föräldrarna då båda är kapabla att ta hand om barnets fostran.

Om båda föräldrarna efter en separation har lika delat huvudsakligt ansvar för barnets vård borde båda ha rätt att lyfta barnbidrag. På samma grund borde barnet ha rätt till skolskjuts från båda föräldrarnas adresser, inom samma kommun där barnet går i skola. Denna lagändring skulle minska konflikterna som uppstår under en separation. Alla föräldrar som separerar genomgår en stor omställning och det finns otaliga praktiska arrangemang som måste avtalas. Om vi genom lagstiftning kan minska belastningen, förkorta vårdnadstvisterna och göra situationen tryggare för barnen bör vi göra det utan dröjsmål.

 

Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs motioner som gick vidare som Svenska Kvinnoförbundets propositioner till partidagen:

  • att det ska vara möjligt för ett växelvis boende barn att ha två hemadresser.
  • att barn som bor växelvis hos båda sina föräldrar efter deras separation har rätt till skolskjuts från båda föräldrarnas adresser inom samma kommun.
  • att det ska vara möjligt att dela på barnbidraget när barnen bor växelvis hos båda föräldrarna.

 

3. Slut på hatprat och hatretorik

Hatretorik inskränker på friheten att uttrycka sina åsikter, delta i samhällsdebatten och utöva sina politiska rättigheter. Särskilt kvinnor och minoriteter är utsatta. De senaste åren har även till exempel tjänstemän, journalister, medborgaraktivister, poliser, åklagare, domare och politiker utsatts för riktade trakasserier. Vill vi att Finland är ett demokratiskt samhälle där de mänskliga rättigheterna gäller alla behövs omfattande åtgärder för att minska hatet.

Att i grupp rikta hatet och trakasserierna mot en person (maalittaminen) är ett ökande fenomen och går inte att förhindra tillräckligt effektivt med dagens lagstiftning. Den offentliga diskussionens påverkas och fenomenet skadar rättsstaten. Justitiedepartementet har kommit med ett förslag att kriminalisera riktade och systematiska trakasserier vars syfte är att tysta offret.

Enligt en rapport från Polisyrkeshögskolan har hatbrotten ökat i Finland med 22 procent år 2022 jämfört med året innan. En majoritet, 74,7 procent, av dessa brottsanmälningar om misstänkta hatbrott hade rasistiskt motiv. Få av fallen gick vidare till åtal och ofta förblir brott av denna sort oanmälda.

FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, CEDAW, uppmanade år 2022 Finland att kriminalisera sexistiska, kvinnofientliga och andra former av hatretorik baserat på kön, inklusive hatretorik riktad mot kvinnor med invandrarbakgrund och kvinnor som tillhör minoriteter. Rekommendationen som berör kriminalisering av hatretorik är under uppföljning av kommittén och Finland måste rapportera om genomförandet av rekommendationen inom två år.

Regeringen har även i sitt meddelande om rasism förbundit sig att värna om yttrandefriheten. Rasistiska, kvinnofientliga, homofobiska, transfoba, islamofobiska eller antisemitiska uttryck omfattas inte av yttrandefriheten. Hatretorik är ofta bundet till kön och går ofta hand i hand med rasism.

 

Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs motioner som gick vidare som Svenska Kvinnoförbundets propositioner till partidagen:

  • att kriminalisera hatretorik och riktade trakasserier på EU-nivå.
  • att öka ansvaret hos internetleverantörer.
  • att utreda om kön, könsidentitet och könsuttryck explicit borde nämnas i strafflagen 11 kap 10 §, hets mot folkgrupp.
  • att det vidtas åtgärder för att förbättra stödtjänsterna för brottsoffer i enlighet med justitieministeriets utredning om hatretorik: ”Att ingripa konkret – Uppföljande utredning om hatretorik och trakasserier och hur dessa påverkar olika minoritetsgrupper” (2022).
  • att säkerställa tillräckliga resurser för polisväsendet, åklagarmyndigheten och domstolsväsendet.
  • att kunskapen om rasism och hatretorik gentemot minoriteter målmedvetet ökas.

Intresserad av jämställdhet på svenska i Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.

Aleksandra Sjöberg