Vårt samhälle bör vara sådant att vi kan leva utan rädsla för att bli utsatta för våld. Varje hem borde vara säkert och alla ska ha rätt att leva sitt liv utan rädsla. Så är det tyvärr inte och därför behövs det platser där man kan vara trygg.
När ens egna hem blir osäkert och den man älskar blir våldsam finns skyddshemmen till för att erbjuda omedelbar krishjälp, skyddat boende dygnet runt, psykosocialt stöd, rådgivning och vägledning. Skyddshemstjänsterna används årligen av 12 000 personer, varav majoriteten är kvinnor och en tredjedel är barn. Ungefär hälften av klienterna söker sig dit på eget initiativ och en tredjedel kommer via socialtjänsterna. I Finland har vi 29 skyddshem och i dem totalt 211 hemplatser. I Helsingfors storstadsområde finns skyddshemmen Toukola, Haaga, Mona och Sophie Mannerheim. Det finns även ett skyddshem i Vanda, Esbo och Kervo.
Europarådets Istanbulkonvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet trädde i kraft i Finland den 1 augusti 2015. Istanbulkonventionen omfattar alla former av våld mot kvinnor. I konventionen uppmanas parterna att tillämpa den på alla personer som utsätts för våld i hemmet, med särskild fokus på kvinnor och flickor som utsätts för könsrelaterat våld. I Finland tillämpas konventionen också på män och pojkar som utsätts för våld i hemmet. Istanbulkonventionen förutsätter att skyddstjänster är rättvisa och tillgängliga. Det ska även finnas en rikstäckande kostnadsfri hjälplinje dygnet runt för offren. I och med tillämpningen av Istanbulkonventionen flyttades finansieringen av skyddshemstjänsterna i Finland till staten och ansvaret för att ordna tjänsten till Institutet för hälsa och välfärd.
Skyddstjänster är avsedda för dem som har upplevt våld eller hot om våld i nära relationer. Fysiskt våld är inte en förutsättning för att komma till ett skyddshem, hot om våld är tillräckligt. Det är möjligt att komma till ett skyddshem själv, med barn, som ett par eller som en familj. Skyddshemstjänsterna är kostnadsfria för kunderna och det krävs varken remiss eller personbeteckning.
Vem som helst kan råka ut för våld i nära relationer och även om det inte drabbar dig personligen är det mycket sannolikt att alla har någon i sin umgängeskrets som drabbats av våld i hemmet. Vi kan inte blunda för detta. Våld i nära relationer drabbar alla grupper av människor, oberoende av kultur eller ålder. Det finns inte en viss typ av människa som blir utsatt för våld i nära relationer. En lika stor andel av offren studerar, jobbar, har familjeledighet eller är arbetslösa.
Även om skyddshemstjänsterna sedan år 2015 har gått mot rätt riktning finns det fortfarande mycket att utveckla. Enligt den senaste statistiken väntar de utsatta i medeltal i två år innan de söker hjälp, och förra året omdirigerades 2071 personer som sökte sig till skyddshem annanstans på grund av brist på utrymme. Varje dag i ett våldsamt förhållande är en dag för mycket och varje människa som är tvungen att söka sig någon annanstans är en för mycket. För tillfället misslyckas vårt system med att ta hand om de utsatta.
Det behövs fler åtgärder och de bör implementeras nu, eftersom ansvarsfördelningen och verkställandet av tjänster kommer att förändras i och med social- och hälsovårdsreformen. Det är viktigt att frågan om våld i nära relationer tas upp som en del av denna helhet.
Emmi Piippo 1.12.2020
Mer info om Emmi hittar du på hennes facebook-sida och på hennes hemsida.
Läs mer om de orange dagarna "oranssit päivät" 25.11.2020-10.12.2020 på UN Womens sida (på finska).
Valdagen vid kommunalvalet 2021 är den 18 april 2021.
Intresserad av jämstäldhet på svenska i Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.