“Alkoholtvång, påtryck att klä av sig och uppmaningar att suga surmjölk ur en fejkpenis” skriver en före detta kvinnlig eltekniksstuderande på hennes sociala medier om studietiden som teknolog. Många andra kvinnliga studerande reagerar på inlägget och stämmer in - problemen är mångfacetterade och berör allt för många studerande. Studerandemiljön, med gamla festtraditioner och vanor, vid tekniska studielinjer utsätter ofta kvinnor för trakasserier och diskriminering, och fakulteten har klart varit för långsamma i att reagera på detta.
Problemen slutar inte heller efter studietiden - de följer med kvinnorna in i arbetslivet. Runt hälften av kvinnorna som jobbar inom vetenskap, teknik och matematik, STEM, upplever att de har blivit utsatta för någon form av diskriminering på basen av sitt kön, kvinnor erbjuds mer sällan ledarpositioner och de får en lägre lön för samma arbete. Kvinnors prestationer uppmärksammas inte heller lika ofta inom forskningsvärlden – nobelpriset är ett exempel; sedan 1903 har endast 17 kvinnor fått nobelpriset i fysik, kemi eller medicin, jämfört med 572 män.
Att andelen kvinnor inom STEM endast är 30% världen över kommer inte som en överraskning. Avsaknaden av förebilder, överhängande könsstereotyper och de svårigheter som unga flickor ser framför sig då de överväger en karriär inom STEM gör dem osäkra och stöter bort dem från branschen – är detta verkligen något jag vill ge mig in i?
Osäkerheten och stereotyperna uppstår och lärs ut redan i ung ålder. Flickor lär sig att matematik, fysik och andra naturvetenskaper inte är en sak de ska satsa på – de är “pojkämnen”; flickor ska satsa på modersmål, människovetenskaper och konst. Pojkarna lär sig att de ska hålla på med naturvetenskaper och datorer, och att flickorna inte har någon plats där. Fastän flickor må prestera bättre än pojkar, inom till exempel informationsteknik, så visar forskning om elevers datateknikskuskaper på åttonde klassen (ICILS 201361) att flickor ändå ofta tror sig prestera sämre. Stereotyperna förs över på flickor från en tidig ålder och det krävs mycket att demontera det interna självtvivlet som gror.
I dag, på den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskaperna, vill jag påminna om hur viktigt det är att vi aktivt minskar på de strukturer som stöter bort kvinnor och flickor från vetenskaperna. För att uppnå detta måste vi aktivt motarbeta könsstereotyper. Vi måste se till att det finns synliga förebilder och att kvinnor känner sig uppskattade inom branschen. Vi måste också se till att kvinnor får det erkännande de förtjänar.
Inom vetenskaperna handlar jämlikhet om att alla ska erbjudas lika möjligheter att utbildas och avancera inom branschen, oberoende kön och bakgrund. Forskningen i sig blir inte bättre bara för att hälften av forskarna skulle vara kvinnor; forskningen blir bättre då alla som vill har möjligheten att ta sig in i branschen och frodas, utan att känna sig utanför eller diskrimineras. För att kunna lösa de problem vi står inför, som klimatförändringen, måste vi förlita oss på vetenskaperna och utnyttja allas kunskaper. Därmed kan vi inte utesluta halva befolkningen, endast på basis av kön, och förbise deras intelligens, potential och kreativitet.
Freja Pontan 11.2.2021
Freja Pontan är kandidat i kommunalvalet 2021 i Helsingfors. Läs mer om Freja på hennes politikersida på facebook.
____
Intresserad av jämställdhet på svenska i Finland? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.