- Jag valde den här platsen för att den är en del av min vardag. Jag upplever att när jag får gå vid havet, med min hund Ada, varje morgon så är det här jag samlar lite krafter, andas och får ett lugn säger Eva Biaudet och blickar ut över Ugnsholmen.
Vi sitter vid stranden, intill Kompasstorget och dricker morgonkaffet från det lilla cafét intill. Varför är det just här, i Helsingfors, som du mår bra?
- Nu under corona ha många saker varit lugna, men speciellt då det är lite extra stressigt eller man känner mer press så är den här morgonstunden kring havet en stund för mig själv.
- Vissa morgnar, då man har extra tid, blir lite extra lyxiga då man kan stanna på vägen och ta en kaffe. Dessutom träffar man underligt många bekanta här och hundmänniskor lär känna varandra och så stannar man och hejar och babblar med varandra varje morgon också fastän man egentligen inte känner varandra fortsätter Eva.
Det stämmer. Under vårt samtal stannar flera hundägare och växlar några ord med Eva.
- Man har både sin stund för sig själv, men är också en del av ett ganska socialt sammanhang. Jag tycker att det är underbart. Nu på våren får man dessutom följa med hur naturen utvecklas och hur fåglarna kvittrar. Som politiker är våren en extra hetsig period med mycket kvällsmöten och veckoslut som går till möten och då missar man lätt naturens förändring. När man går här längs havet om morgnarna tittar man varje dag efter nya vårtecken. Var kan det ha dykt upp en ny knopp eller blomma?
- Jag tror att man mer och mer har börjat förstå att miljö och klimat inte bara handlar om att bevara naturen för klimatets skull utan för att människan mår både psykisk och fysiskt bra ute i naturen. Jag har i mitt frivilligarbete på Folkhälsan, där vi visioner inför framtiden, brukat säga att man inte borde få bygga ett enda äldreboende eller vårdhem utan närhet till naturen. Kan man inte bygga det nära naturen, så måste man istället kunna hämta in naturen som en del av boendet eller huset. Jag hoppas att naturen tas i beaktande också då nya områden byggs. Vi får inte bli för fascinerade av att vi kan bygga så effektivt och tätt att vi glömmer bort det mänskliga. Vi måste hitta på nya sätt att få in natur i bostadsområden, om det så är att sätta växter på väggarna eller att odla på tak. På något sätt måste det helt enkelt finnas.
- Allt kan ändå inte vara byggd natur, det måste finnas klippor och berg fortsätter hon. Då jag får frågan varför vi är så konservativa i SFP som ofta vill bevara platser och inte bygga så högt och tätt, brukar jag säga att jag inte tror att det egentligen är konservatism utan någon känsla för dels kulturhistoria och dels en känsla för det mänskliga. Alla människor måste få kunna känna sig hemma oberoende om man bor i en liten etta, eller större. Ju mindre möjligheter man har att välja sitt boende, desto viktigare blir när miljöerna och att staden har funderat på hur man bygger. Samtidigt är det här ju något som är ganska svårt att bemästra och behärska för det byggs så otroligt mycket i Helsingfors just nu och ganska sällan ser slutresultatet ut så som vi har godkänt i våra planer. Ett mysterium i sig att det blir så, men det är en utmaning för politiker att kunna förmedla sin vision så att vi håller den helhetsbild av Helsingfors som vi vill ha, säger Eva och klappar mopsen Ada.
Mer info om Eva Biaudet, som ställer upp i kommunalvalet i Helsingfors hittar du på hennes facebook-sida och på hennes hemsida.
Intresserad av jämställdhet på svenska i Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.