Hur kvinnor i klimakteriet bemöts har stor betydelse för hela samhället. Rättar vi till bristerna kan vi stärka nationalekonomin, sysselsättningen och välfärden, samtidigt som arbetslösheten bland speciellt postklimakteriska kvinnor sjunker. Dessutom får samhället mera skattepengar och det leder till mindre slöseri av gemensamma resurser för hälsovården. Kvinnor i klimakteriet mår bättre och tas på allvar i stället för att betraktas som passé. Det är en win-win situation för alla att klimakteriet lyfts upp på den politiska agendan, vilket också Svenska folkpartiet på partidagen 2021 lovat göra.
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs jobbar för
- en klimakterievänlig arbetskultur i Finland t.ex. genom certifiering av företag med god klimakteriepraxis. Certifieringen ska också gälla den offentliga sektorn, där majoriteten anställda är kvinnor.
- en klimakterievänlig arbetsmarknad, vilket motverkar åldersdiskriminering och förlänger kvinnors arbetskarriärer.
- en utredning om hur klimakteriet tas i betraktande inom hälsovården, utredningen exempelvis utförd av Institutet för hälsa och välfärd.
- klimakterierådgivning på varje hälsostation och inom företagshälsovården.
- en nationell klimakterieportal med lättillgänglig information för alla som behöver den.
I väntan på att portalen ska bli verklighet har Kvinnoförbundet i Sörnäs gjort en egen klimakterieportal som en 110-års jubileumsgåva till svenskspråkiga kvinnor i Finland www.klimakteriesmart.nu.
Klimakteriet – en hälsofråga av samhälleliga mått
Klimakteriet är en viktig del av kvinnokroppens biologiska processer. Kunskapstörsten har ökat enormt kring ett länge tabubelagt och förbisett livsskede för kvinnor. Seminariet som Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs ordnade för drygt ett år sedan i samarbete med Helsingforsmarthorna visade att kunskap om bemötandet i arbetslivet och inom hälsovården behövs.
Kvinnor i klimakteriet är en stor och viktig grupp för hela samhället. I Finland finns i dag drygt 690 000 kvinnor i klimakterisk ålder. Av dem drabbar klimakteriebesvär ca 70 procent i åldersgruppen mellan 47 och 56 år. Hur vi mår har betydelse för samhället och för nationalekonomin. Klimakteriska kvinnor dubbeljobbar ofta i arbetsliv och familj, är anhörigvårdare eller hjälper åldrande föräldrar, eventuellt också barnbarn. Trots detta har klimakteriska kvinnor i åldern 45–54 en hög sysselsättningsgrad (87 procent), högre än männens. Färre kvinnor än män är arbetslösa. Klimakteriska kvinnor är dessutom flitiga kulturbrukare, ofta aktiva i föreningar och i organisationer som erbjuder välfärdstjänster inom tredje sektorn. Postklimakteriska kvinnor i åldern 55–64 är lika aktiva som sina yngre systrar, men deras sysselsättningsgrad är betydligt lägre och arbetslösheten högre. Postklimakteriska kvinnor försvinner tidigt från arbetsmarknaden. I Storbritannien finns det goda exempel på hur arbetsmarknaden kan styras i en riktning som minskar svinnet av åldrande kvinnor genom certifiering av företag med god klimakteriepraxis.
I dag vet vi rätt lite om hur klimakteriet bemöts i den allmänna hälsovården och i företagshälsovården, dit kvinnor först söker sig när besvären gör sig påminda. En del har stöd av sin privata gynekolog, som förstår att ställa de rätta frågorna. Det finns inget klimakterietest att ta. Kvinnors erfarenheter tyder på att klimakteriet därför ofta lätt förbises då kvinnor söker hjälp i olika hälsofrågor.
Samhällets hälsovårdsresurser är pressade och ska användas klokt och sparsamt. Därför behövs det en utredning om bemötandet av klimakteriet inom hälsovården i Finland. I Sverige har man startat en sådan utredning redan i januari 2020. Klimakteriet måste ges hög prioritet inom hälsovården i berörda åldersgrupper, vilket kan minska både de klimakteriska besvären och kostnaderna för missriktade medicinska undersökningar.
Tillsammans är vi starkast
Trots att kvinnor är både yrkes- och erfarenhetsexperter på klimakteriet är vi beroende av vad män anser om klimakteriet, då saken lyfts upp på den politiska agendan och när besluten fattas. Att driva kvinnors rättigheter och typiska kvinnofrågor är lika aktuellt i dag som för 110 år sedan, då vår stolta förening Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs grundades. Nu för vi kvinnokampen vidare i klimakteriets tecken.
Mona Rautelin, ordförande
Styrelsen för Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs
Intresserad av jämställdhet på svenska i Finland/Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.