När vi talar om ADHD hos barn menar vi ofta överaktivitet och impulsivitet hos pojkar. Flickors symptom riktas ofta ”inåt” och istället för att springa runt som en del pojkar gör, kanske hon biter på naglarna, petar på saker utan avbrott och pratar ”för högt” tills hon kanske tystnar helt. Även de barn som inte syns och hörs i ett klassrum behöver stöd, och på grund av okunskap och snäva symptombeskrivningar identifieras flickors ADHD-symtom senare än hos pojkar.
För att få en ADHD-diagnos krävs ofta att en flicka har mycket omfattande och tydliga svårigheter. Risken är att flickor med oupptäckt ADHD länge bollas runt, tills klienten liksom familjen tappar hoppet. Tidsförloppet från misstanke till diagnos är i snitt 9 år. Är processen lång hinner problemen eskalera.
I en svensk studie svarade 88% av flickorna/kvinnorna med ADHD eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att de har drabbats av psykisk ohälsa och 83% hade någon gång känt att de inte vill leva.
För att förbättra vården av kvinnor och flickor med symptom behövs en helhet av åtgärder:
- Kvinnors och flickors ADHD-symptom borde bli mer kända i skolor och på arbetsplatser
- Information åt alla som studerar inom vård och pedagogik behövs
- Fler ADHD coacher i skolan och inom det sociala arbetet hjälper flickor med t.ex. läxläsningen, i att lyssna och samtala och verktyg i att hantera tider och rutiner
- Stöd åt de anhöriga, lärare och personalen inom småbarnspedagogiken
- Vård på svenska oberoende av var i Finlands du bor
- Mer forskning som tar flickor och kvinnor i beaktande
Ungefär 80% av alla med ADHD upplever att medicinering hjälper. Att lätta på kravet på diagnos skulle också gynna de vars symptom inte passar in i normen som ger rätt till medicinering. Det som också konstaterats ha effekt är psykoterapi och i synnerhet gruppterapi med andra som lever med liknande problematik. Välfärdsområdet ska satsa på kamratstödsgrupper, stöd till familjer och enskilda personer som upplever utbrändhet, depression och ångest på grund av odiagnosticerat neuropsykiatrisk diagnos. Genom stöd i tid kan fler med ADHD-symptom leva ett tryggt och meningsfullt liv.
Kent Ketomäki, lärare och kandidat i riksdagsvalet
Elina Sagne-Ollikainen, doktorand, vice ordförande för SFP i Helsingfors och kandidat i riksdagsvalet
Intresserad av jämställdhet på svenska i Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.