Då Kalle Pusa gick i gymnasiet i Ressun Lukio, var 30 % av eleverna pojkar och 70% flickor. Genom hela livet har vi olika förväntningar på tjejer och killar Det börjar redan i skolan och formar sedan vem vi blir som vuxna, reflekterar han.
- Jag har alltid gillat att gå i skola och älskat att läsa. På grund av det klarade jag mig bra i skolan, också på egen hand. Många av mina manliga klasskamrater i lågstadiet var rastlösa och mer intresserade av till exempel idrott. De här killarna fick kämpa mycket i både låg- och högstadiet och många av dem valde därför senare en annan bana än gymnasiet.
Det här var för flera år sedan, men också i dag släpar, framför allt svenskspråkiga, pojkars skrivfärdigheter efter. Forskning visar att skrivfärdigheten utvecklas klart sämre hos pojkar i de första klasserna i lågstadiet. Då man slutar skolan tror man att man själv bestämmer vad man ska studera, men egentligen ligger det 12 år av läroplikt bakom beslutet. Faktorer som hur vi har vi fått hjälp, hur vi har uppmuntrats av lärare på vägen och könsstereotypier påverkar mycket.
- Enligt Statistikcentralen var mindre än 30 procent av ingenjörsstudenterna vid finländska universitet år 2021 kvinnor. Jag upplevde själv att killarna inte i lika hög grad uppmuntrades till att läsa och att tjejerna inte uppmuntrades inom till exempel matematik. Vi har ännu i dag otroligt strikta könsnormer i skolan och det har konsekvenser livet ut. Genomsnittspojken är sällan lika duktig som genomsnittsflickan i skolan, eftersom det finns olika förväntningar på könen redan då barnen är små.
Det är självklart att den tysta tjejen längst framme i klassen är det eftersträvansvärda, medan den spralliga killen längst bakom ständigt får skäll. Egentligen vet vi ju inte hur den tystlåtna eleven mår och kan inte utgå ifrån att hon inte behöver hjälp. Det är till exempel ett problem, att man inte märker av symptomen på ADD och ADHD för tjejer förrän långt senare i livet. Det här är ett problem som är svårt att lösa, men det första steget är förstås att vi måste tala mer öppet om saken. Det att vi hjälper pojkarna i skolan får förstås inte heller vara bort från något annat eller någon annan. Det är frågan om att skapa ett skolsystem som ser mer till individen.
En lösning på problemet är förstås att man får fler män att söka sig till läraryrket, så att det finns manliga förebilder också i skolan. Barn, framför allt i de lägre åldrarna, ser ofta upp till sina lärare och då är det viktigt att det finns förebilder av alla de slag.
- Det talas ofta om att läraryrket är ett kall, men varför är det främst kvinnor som känner kallet? För att lösa lärarbristen, måste vi se till att det blir ett yrke som lönar sig också ekonomiskt.
"Vi tror att Finland är både jämlikt och jämställt. Hur länge ska vi klappa oss på axeln och säga att vi finländare är så progressiva, kvinnor fick ju rösträtt redan 1906?"
Vi tror att Finland är både jämlikt och jämställt. Hur länge ska vi klappa oss på axeln och säga att vi finländare är så progressiva, kvinnor fick ju rösträtt redan 1906? Vi får inte bli för bekväma med att vi en gång i tiden varit bäst Än i dag har inte alla samma utgångsläge till ett gott liv i Finland, och det vill jag jobba på att ändra, avslutar Kalle Pusa.
Kalle Pusa, jurist, 30 år
2-årig förskola/Gratis hobbyer åt alla barn
Centralparken/Tölöviken
Ernest Hemingway/Franz Kafka
Vindmöllor/Horisontutsikt
Makt åt företagen / Högre lön åt statligt anställda
Lättare att jobba som konsult / Lättare att anställa
Hotpot / Tacofredag
Hav/Insjö
Intresserad av jämställdhet på svenska i Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.