Vi måste slopa behovsprövningen för utländsk arbetskraft, utbrister Bertha Simojoki, den är till ingen nytta! Behovsprövningen är ett konkret bevis på hur vi i det finländska samhället förhåller oss till människor som kommer från andra länder för att jobba här, fortsätter hon.
- Vi borde inse att det är en nödvändighet med arbetsrelaterad invandring. Att ha personer på en arbetsplats med olika bakgrund, kulturer och erfarenheter gagnar företagen. Fler borde förstå fördelarna. Företag med internationella medarbetare blir mer effektiva på att skapa en inkluderande gemenskap.
Behovsprövning innebär att arbetsgivaren i första hand förutsätts rekrytera inom den egna arbetskraften. Bertha anser att Finland inte kan tävla med de andra nordiska länderna såsom läget ser ut i dag. Vi släpar efter. I Sverige har behovsprövningen slopats för över tio år sedan, helt enkelt för att företagen ska klara sig bättre i den internationella konkurrensen. Det innebär inte bara att Sverige lockar oss finländare med fler arbetsmöjligheter och högre löner, utan också att många från utlandet väljer Sverige framför Finland.
År 2060 är mer än var tredje finländare 65 år eller äldre. Vi kommer därför att behöva ta in arbetskraft från utlandet. Arbetsförhållandena i alla branscher måste förbättras. Oberoende av bransch ska man kunna leva bra, säger Bertha. Ser vi över det här finns det större chans att invånare med utländsk bakgrund integreras i samhället. Ett tätare samarbete mellan företagen och staten kunde också skapa fler arbetsmöjligheter och bättre integration. Dessutom måste vi se till att det erbjuds språkundervisning på alla nivåer, också i högskolorna.
"Många flyttar till Finland för att studera men tvingas lämna landet då de på grund av sina språkkunskaper inte får jobb."
Vad gäller språkkraven anser Bertha att de kan vara kontraproduktiva. Många flyttar till Finland för att studera men tvingas lämna landet då de på grund av sina språkkunskaper inte får jobb. Inom många företag är finska eller svenska ett språkkrav till och med fastän det mesta av jobbet faktiskt är på engelska. Det borde räcka med engelskan i sådana fall.
- Slopade språkkrav gäller förstås inte alla branscher. Inom social- och hälsovården är det viktigt att betjäningen sker på de båda inhemska språken. Går man till läkaren borde det få vara en självklarhet att få hjälp också på svenska, understryker Bertha Simojoki.
Bertha Simojoki, student, 19 år
Obligatorisk finska i studenten/Flera gympatimmar
Basinkomst/Högre minimilön
Charter/Hemester
Vegetarisk skolmat/Köttskatt
VR/Inget tågmonopol
HBL/Hesari
Klimatkompensera/Skydda mer finländsk skog
Rökförbud på gatan/Inget mer snus från Sverige
Intresserad av jämställdhet på svenska i Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.